Ljudmätning, bullermätning och STIPA – förståelse och tillämpning

Ljudmätning, bullermätning och STIPA
– förståelse och tillämpning

Ljudmätning är ett viktigt verktyg för att förstå och hantera både positiva och negativa effekter av ljud och buller i vår omgivning. Ljud kan vara positivt – till exempel musik eller naturljud som förbättrar humöret och välbefinnandet – men ljud kan också vara störande eller rentav skadligt, vilket är anledningen till att det mäts systematiskt.

Vad är ljud och buller?

Ljud uppstår när partiklar – till exempel luftmolekyler – vibrerar. Utan ett medium som luft kan ljud inte existera, vilket gör ljud till ett akustiskt fenomen. Det är viktigt att skilja mellan akustik (ljud i luft) och audio (ljud som elektriska signaler i kablar).

Buller definieras ofta som oönskat eller störande ljud. Definitionen varierar dock beroende på sammanhang och kultur – vad som är musik för en person kan vara buller för en annan.

Mätning med ljudnivåmätare

Den vanligaste tekniken för ljud- och bullermätning är ljudnivåmätare. Dessa mäter förändringar i lufttrycket med hjälp av en mikrofon. Mikrofonens kvalitet och noggrannhet spelar en viktig roll för mätningens precision. Mikrofoner klassificeras vanligtvis som klass 1 eller klass 2, där klass 1 är den mest noggranna och vanligtvis krävs i juridiska sammanhang, medan klass 2 är tillräcklig för de flesta praktiska ändamål.

Oavsett typ av mikrofon är kalibrering avgörande för att säkerställa korrekta mätresultat.

Bullermätning och byggnadsakustik

Bullermätning är särskilt viktigt i stadsområden och inomhusmiljöer, där buller kan påverka koncentrationen, sömnen och den allmänna hälsan. Många länder har därför lagstiftning som fastställer gränser för bullernivåer i olika miljöer.

Inom byggbranschen används standardiserade byggakustiska mätningar för att utvärdera ljudisolering, både mot luftburet och strukturburet buller. Detta är avgörande för att säkerställa lugn och komfort i hem, skolor och kontor.

STIPA och taltydlighet

I offentliga utrymmen – såsom tågstationer, skolor, stadioner eller köpcentrum – är det viktigt att verbala meddelanden kan höras och förstås tydligt. Detta gäller särskilt i nödsituationer, där korrekt information kan rädda liv.

STIPA-mätningar används för att bedöma hur lätt det är att förstå ett talat meddelande. STIPA står för Speech Transmission Index for Public Address systems och är en standardiserad metod för att mäta taluppfattbarhet. Mätningen görs genom att spela upp ett testljud och analysera hur väl signalen återges i rummet i fråga.

STIPA-värden anges på en skala från 0 till 1:

  • 0,0–0,3: obegripligt tal
  • 0,3–0,45: något begripligt
  • 0,45–0,6: måttligt begripligt
  • 0,6–0,75: god förståelighet
  • 0,75–1,0: utmärkt begriplighet

Måttenheterna är antingen STI (Speech Transmission Index) eller CIS (Common Intelligibility Scale).

Faktorer som påverkar taltydligheten​:

  • Ljudtrycksnivå: Talet måste vara tillräckligt högt, men inte öronbedövande.
  • Bakgrundsljud: Till exempel trafik, folkmassor eller ventilation.
  • Efterklangstid: För mycket efterklang gör talet otydligt, medan för lite kan göra det onaturligt.
  • PA-systemets kvalitet: Inklusive frekvensrespons och signal-brusförhållande.

Slutsats

Ljudmätning och bullermätning är inte bara tekniska discipliner – de har en direkt inverkan på vår hälsa, vårt välbefinnande och vår säkerhet. STIPA-mätning tillför ytterligare en viktig dimension när det gäller att säkerställa tydlig kommunikation i kritiska områden. Genom att använda standardiserad mätutrustning och följa erkända procedurer kan du säkerställa att ljudmiljön stödjer både funktion och komfort.

Se vårt breda utbud av instrument för buller-, ljud- och STIPA-mätning här