Ljudmätning – exakt analys av buller, akustik och talspråk

Ljudmätning är avgörande för att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö och korrekt funktion hos tekniska installationer. Mätningarna används för dokumentation i enlighet med bland annat Arbetsmiljöverket krav och internationella standarder som IEC 61672.

Buller kan påverka både hälsa, produktivitet och säkerhet, och därför är korrekt mätning och analys avgörande.

Elma levererar ett komplett program för mätning av buller, akustik och talspråkförståelse – från enkla dB-mätningar till avancerad frekvensanalys och STIPA-mätning.

Bullermätning (dB, dB(A), dB(C))

Bullermätning med en ljudmätare används för att bestämma hur starkt ett ljud är i en given miljö och om det uppfyller gällande gränsvärden eller krav.

> Läs mer här

Frekvensanalys och avancerad ljudmätningg

Avancerade ljudmätare kan analysera ljudets frekvensinnehåll (oktav- och 1/3-oktavband).

> Läs mer här

Akustisk analys och visualisering

En akustisk analys handlar om att visualisera varifrån ljudet kommer och hur det fördelar sig i ett område.

> Läs mer här

STIPA – talförståelighet

STIPA (Speech Transmission Index for Public Address) används för att mäta hur tydligt tal återges i ett rum.

> Läs mer här

Kalibrering och dokumentation

För att säkerställa giltiga mätningar är regelbunden kalibrering avgörande.

> Läs mer här

Bullermätning (dB, dB(A), dB(C))

Bullermätning med en ljudmätare används för att bestämma hur starkt ett ljud är i en given miljö och om det uppfyller gällande gränsvärden eller krav.

En ljudmätare registrerar ljud och omvandlar det till decibel (dB), vilket är en logaritmisk skala. Det innebär att även små förändringar i dB kan upplevas som stora skillnader i ljudstyrka.

Ljudnivån mäts i decibel (dB), ofta viktad som:

dB(A) – anpassat till människans hörsel (vanligast)
dB(C) – för bedömning av lågfrekvent buller

Vid bullermätning bedöms:

Genomsnittlig ljudnivå (Leq)
Maximala nivåer (Lmax)
Exponeringsnivå över tid

Används bland annat för: arbetsmiljömätningar, industri och produktion samt byggarbetsplatser och installationer.

Frekvensanalys och avancerad ljudmätning

Avancerade ljudmätare kan analysera ljudets frekvensinnehåll (oktav- och 1/3-oktavband). Frekvensanalys med en ljudmätare handlar om att dela upp ljudet i olika frekvensområden för att se var energin i ljudet ligger. I stället för att bara mäta den totala ljudnivån (i dB) visar analysen hur ljudet fördelar sig över låga, mellan- och höga frekvenser. Vid mätningen registrerar ljudmätaren ljudnivån i varje enskilt frekvensband. Resultatet visas ofta som en graf där man kan se nivån (dB) på y-axeln och frekvensen (Hz) på x-axeln.

Detta används bland annat för:

Identifiering av bullerkällor
Analys av maskinbuller
Akustisk optimering

Frekvensanalys är avgörande när man ska hitta orsaken till bullret – inte bara nivån.

Akustisk analys och visualisering

En akustisk analys handlar om att visualisera varifrån ljudet kommer och hur det fördelar sig i ett område. Istället för att bara mäta ljudnivåer i siffror kombinerar man mätningarna med en visuell bild, så att bullerkällor blir lättare att identifiera. Kameran spelar in ljud från många riktningar samtidigt via mikrofonerna. Med hjälp av avancerad signalbehandling beräknar systemet varifrån ljudet kommer. Detta kallas beamforming.

Resultatet visas som en bild eller en video där man ser ett färglager ovanpå den vanliga kamerabilden.

Man kan också välja specifika frekvensområden så att analysen endast visar exempelvis lågfrekvent brum eller högfrekvent buller. Det gör det enklare att skilja mellan olika typer av källor. Kort sagt ger en akustisk analys både ett mätresultat och en visuell ”karta” över ljudet, vilket gör det betydligt enklare att identifiera och hantera bullerkällor.

Akustiska kameror kombinerar ljudmätning med visuell presentation och gör det möjligt att:

Snabbt lokalisera bullerkällor
Visualisera ljudets utbredning
Dokumentera problem effektivt

Detta är särskilt effektivt i komplexa miljöer med många bullerkällor.

STIPA – talförståelighet

STIPA (Speech Transmission Index for Public Address) används för att mäta hur tydligt tal återges i ett rum.

Används för:

Evakuerings- och varningssystem vid brand

• Offentliga byggnader

• Transportterminaler

Talförståeligheten mäts genom att återge en känd signal (STIPA-testsignalen) och mäta kvaliteten på denna signal när den når fram till var och en av mätpositionerna. IEC 60268-16-standarden för STI definierar hur varje försämring av signalen mäts och hur resultatet för förståelighet visas som ett enkelt tal från 0 (oförståeligt) till 1 (utmärkt förståelighet). Måttenheten är STI (Speech Transmission Index). Mätningen tar hänsyn till bakgrundsljud, efterklangstid och signalens kvalitet.

Kalibrering och dokumentation

För att säkerställa giltiga mätningar är regelbunden kalibrering avgörande. Du kan eventuellt använda en ljudkalibrator som utsätter mikrofonen för en känd och exakt ljudnivå, vanligtvis 94 dB eller 114 dB vid en fast frekvens (ofta 1 kHz). Vanligtvis använder man kalibratorn både före och efter en mätning. Om värdena avviker vet man att mätningen kan vara osäker. Men kom ihåg att även din ljudkalibrator måste kalibreras regelbundet.